Min författarbana började nog redan vid köksbordet hemma, på vaxduken där jag satt och ritade serietidningar med Stålmannen och andra av barndomens superhjältar. Mamma var hemmafru och drygade ut hushållskassan som hemsömmerska. För att få sitta i fred och sy läste hon in Kalle Anka på vår Tandbergbandspelare. Där satt jag och lyssnade, samtidigt som jag följde med i tidningen medan hon sydde i knappar. På det sättet lärde jag mig läsa innan jag började skolan – ljudbok redan i början av sextiotalet.
Jag har arbetat i vitt skilda yrken genom livet: drygt tjugo år på fotolab, som vinsäljare på statliga V&S, med egna webbutiker och sedan tillbaka till vinbranschen. Jag har bloggat, provat viner, skrivit vinbok och farit land och rike runt. Numera tar jag det lite lugnare men har svårt att sitta helt still. När man har nått min ålder har man samlat på sig berättelser, minnen och erfarenheter som förtjänar mer än att bara arkiveras och glömmas bort.
Under många år bar jag på olika uppslag till böcker jag ville skriva – historiska berättelser, barnböcker och dystopier förlagda till tider vid mänsklighetens avgrund. Men jag kom aldrig riktigt till skott förrän jag bestämde mig för att skriva en deckare. Det låter kanske märkligt att säga att en berättelse fylld av mord och ond bråd död var lustfylld att skriva, men så var det.
I centrum för mitt skrivande står huvudpersonen Magnus Birgersson. Han har fått många av de egenskaper som jag själv saknar, och jag är faktiskt lite avundsjuk på honom. Naturen, fåglarna, maten och vinet har följt mig genom livet och blivit en del av mitt skrivande. Jag dras till kontrasten mellan det vackra och det hotfulla – mellan den fridfulla måltiden, den lummiga lunden och det mörker som döljer sig alldeles under ytan.
Min debutroman Mord på Öland utspelar sig i en miljö jag gärna återvänder till: södra Öland och Ottenby – en plats som är karg, grönskande och livfull på samma gång. Jag är medveten om att min skönlitterära debut kommer sent. Kanske är det just därför jag inte vill låta tiden springa ifrån mig. Jag har redan skrivit ytterligare två böcker där läsaren får möta Magnus Birgersson igen – den här gången i andra miljöer.
/Torbjörn