Min författarbana började på vaxduken hemma vid köksbordet där jag satt och ritade serietidningar med Stålmannen eller någon annan av bardomens superhjältar. Mamma var hemmafru ända tills jag började skolan och drygade ut hushållskassan som hemsömmerska. För att hon skulle kunna sitta i fred och sy läste hon in Kalle Anka på vår tandbergbandspelare. Så där satt jag och lyssnade samtidigt som jag tittade i tidningen medan hon sydde i knappar. Det gjorde att jag kunde läsa innan jag började skolan. Ljudbok på tidigt sextiotal alltså.
Jag har jobbat i vitt skilda yrken under mitt arbetsliv. Drygt tjugo år på fotolab, vinsäljare på statliga V&S, egna webbutiker och tillbaka till vinbranschen. Jag har bloggat, provat viner, skrivit vinbok och farit land och rike runt. Numera tar jag det lite lugnare men jag har svårt att sitta helt still. När man har nått min ålder har man samlat på sig berättelser, minnen och erfarenheter som inte bara borde arkiveras och glömmas bort på grund av ålder. Det kanske blir så ändå till slut även om jag skriver ner dem, men då har jag i alla fall försökt.
Innan jag skrev min första deckare hade jag under många år flera olika uppslag till böcker jag ville skriva. Ibland i historisk miljö. Ibland en barnbok. Ganska ofta i dystopiska tider vid mänsklighetens avgrund. Jag kom inte riktigt till skott förrän jag bestämde mig för att skriva en deckare. Det låter kanske konstigt att säga att en deckare full med mord och ond bråd död kan vara lustfylld att skriva, men så var det. Mindre ödesmättad än dystopierna men ändå spännande och med fritt spelrum för tankar och idéer.
/Torbjörn
Jag har jobbat i vitt skilda yrken under mitt arbetsliv. Drygt tjugo år på fotolab, vinsäljare på statliga V&S, egna webbutiker och tillbaka till vinbranschen. Jag har bloggat, provat viner, skrivit vinbok och farit land och rike runt. Numera tar jag det lite lugnare men jag har svårt att sitta helt still. När man har nått min ålder har man samlat på sig berättelser, minnen och erfarenheter som inte bara borde arkiveras och glömmas bort på grund av ålder. Det kanske blir så ändå till slut även om jag skriver ner dem, men då har jag i alla fall försökt.
Innan jag skrev min första deckare hade jag under många år flera olika uppslag till böcker jag ville skriva. Ibland i historisk miljö. Ibland en barnbok. Ganska ofta i dystopiska tider vid mänsklighetens avgrund. Jag kom inte riktigt till skott förrän jag bestämde mig för att skriva en deckare. Det låter kanske konstigt att säga att en deckare full med mord och ond bråd död kan vara lustfylld att skriva, men så var det. Mindre ödesmättad än dystopierna men ändå spännande och med fritt spelrum för tankar och idéer.
/Torbjörn